Vår älskade gosse på resa i storstaden Budapest, 6 månader gammal!
Att amma är det mysigaste som finns! Jag har tänkt amma vår lilla gosse till ca 1 år, men det kommer att vara svårt att sluta. Utöver näringen barnet får via mjölken (och antikropparna) så får barnet även tröst, trygghet och närhet vid amningen. Många studier har dessutom visat att både det ammande barnet och kvinnan påverkas positivt idet sjukdomar hålls borta. Det är ingen helt lätt match att komma igång med amningen. Jag satt/låg och ammade dygnet runt i princip i 1-2 månader (ca var till varannan timme). Min gosse fick bröstet när han ville ha det! Jag märkte att ju mer han sög, ju mer mjölk producerade jag, precis som BB personalen sa. Mycket finurligt tycker jag!! Jag fick världens feber och frossa när mjölken började rinna till under det 3:e dygnet. Jag gick på ipren och alvedon i 6 dagar. Fick efter några veckor mjölkstockning i det ena bröstet och hade tom en bröstböld som tömdes. 3 veckor och 2 antibiotika kurer senare var jag bra. Trots "pärsen" med brösten så fortsatte jag amma. Troligtvis pga att jag faktiskt inte hade ont när gossen drack, konstigt nog. Jag blev och blir fortfarande mycket lugn när jag ammar.
Självklart är det upp till den enskilda kvinnan om hon vill amma eller ej (ytterst få kvinnor har ingen mjölk alls), men "skapelsen" måste ha haft någon mening med att vi kvinnor (och andra däggdjur) kan amma (dia) vår avkomma. Jag har fått känslan (har tyvärr ingen statistik) att många kvinnor idag väljer bort amningen för att istället ge ersättning i flaska från första början. Jag har funderat på detta och undrar om det har att göra med att kvinnor idag "frihetstörstar"på alla plan. De vill kunna komma hemifrån med en gång efter att barnet är fött, jobba, träna, träffa vänner osv. Kvinnor vill inte vara bundna, de vill vara som männen. Det tar tid att amma. Vill dagens kvinnor inte lägga ner den tiden? Eftersom jag anser att det finns en mening med att kvinnor har sina bröst, som kan producera mjölk när ett barn suger, så kanske det finns en anledning till att det blir "ramaskri" när en kvinna t ex börjar jobba tidigt men att det inte blir det när en man gör detsamma!? Nu vet jag att det finns många kvinnor som ammar OCH jobbar tidigt, så dessa får inte ta illa vid sig. Inte heller kvinnor som inte har mjölk, eller har haft många problem med brösten får ta illa vid sig. Men jag är nyfiken på de kvinnor som väljer bort amningen utan direkt anledning. Varför gör de det? Har det med jämställdheten att göra? Har du några tankar syster socionom om detta? Du som har genus vetenskap i bagaget!
Själv har jag efter snart ett års amning en gosse som nästan alltid är glad och harmonisk. Han är duktig på att leka själv (men ibland vill han så klart ha sällskap) och verkar vara en "tålig" individ (när vi t ex reser och det blir sent så är han oftast glad ändå). Jag spekulerar: har amningen påverkat honom till den individ han har blivit???
Alltså nu är det ju så att jag läser beteendevetenskap med inriktning psykologi..
SvaraRaderaJag tror verkligen inte att mammor bara väljer bort amningen "utan direkt anledning" jag tror ju på att människor är lite mer komplexa än så och att det är flera olika faktorer i samhällets organismen som påverkar våra besult, detta gäller även de beslut som sker inom hemmet och ska vara privata – vilket amnings frågan är ändå siprar och/eller lägger omgivningen sig i medvetet eller omedvetet.
Det är även mot fel mål man riktar sin "kritik", man borde ifrågasätta inte den individuella kvinnan utan arbetsgivare, organisationer, sjukhusen ( barnmorskor ska inte se ner på en kvinna som väjer annat allternativ) Det kvinnan gör och inte gör är alltid något som känns berättikat att ifrågasätta, varför? Ja vi är olika biologiskt (det vet feminismen om) men fortfarande borde man väl kunna problematisera frågan lite mer – trots våra biologiska olikheter.
Frågan angående amning blir lätt elitistisk och det gör den farlig,de som inte kan, vill, mm ska inte ses som dåliga mödrar för det. Men det är exakt det som händer, när utvecklingen går åt det här hållet, att de flesta inte accepterar mammor som inte vill ammar (som kanske gör det av av frihetsskäll).
Det finns alltid två sidor såklart och jag trock dock personligen att det är struktuerer i samhället på en kollektivistisk nivå som gör att vissa måste avstå. Men kanske inte våga säga någt för att det är så skambelagt att inte amma eller att vara så fattig att man MÅSTE gå tillbaka till jobbet direkt mm. OCH som WHO skriver på sin sida "Virtually all mothers can breastfeed, provided they have accurate information, and the support of their family, the health care system and society at large." Det jag vill belysa i citatet är "support of society at large" . Jag tror inte alla kvinnor får det och kanske därför väljer att inte amma alls. . .
Du ska inte fråga om mina tankar då får du en hel artikel =)
OCH angående amning och personlighet så läste jag i utvecklingspsykologin att man kan inte säga generellt om det påverkar signifikant eller inte. Då den spännande debatten om ARV OCH MILJÖ kommer in här...Det rör sig om ett mer komplext samspel, där omständigheterna avgör hur våra gener och faktorer i omgivningen påverkar den enskilde individen vid en vis tidpunkt.
SvaraRaderaGenerna bestämmer mellan 30 och 50%, MILJÖ RESTEN. Fatta vilka grav du fick på dig nu, som mamma =). Men det är det INTE den gemensamma uppväxtmiljön som påverkar mest, utan barnets individuella erfarenheter i och utanför familjen. INTRESSANT eller hur?